Vad en tidszon är
En tidszon är ett område på jorden där klockan visar samma normaltid. Eftersom jorden roterar kring sin egen axel står solen högst på himlen vid olika tidpunkter på olika platser, och det kan aldrig bli samma soltid över hela klotet. Tidszonerna löser det genom att dela in jorden i 24 zoner, där varje zon i princip ligger en hel timme före eller efter grannzonen.
När klockan är 13.00 i Stockholm är den 12.00 i London och 14.00 i Helsingfors. Varje zon anges som en skillnad mot UTC, den internationella referenstiden, till exempel UTC+1 för Sverige.
Varför tidszonerna är 15 grader breda
Jorden roterar ett helt varv, 360 grader, på ungefär 24 timmar. Det ger en enkel uträkning:
- 360 grader / 24 timmar = 15 grader per timme.
- 60 minuter / 15 grader = 4 minuter per grad.
Varje tidszon täcker alltså i teorin 15 längdgrader, och solens läge förskjuts 4 minuter för varje grad österut eller västerut. Stockholm ligger på ungefär 18 grader östlig längd, 3 grader öster om 15-gradersmeridianen som svensk tid utgår från. Solen står därför högst ungefär 3 × 4 = 12 minuter tidigare i Stockholm än klockan antyder, alltså runt 11.48 på normaltid (en ungefärlig siffra, eftersom jordbanans form flyttar solens högsta läge några minuter under året).
I praktiken följer gränserna sällan längdgraderna exakt. De dras efter landsgränser och av praktiska skäl, så att ett land eller en delstat får samma tid.
Från lokal soltid till Greenwich
Innan tidszonerna fanns ställde varje ort klockan efter solen. Den lokala tiden skilde sig därför några minuter mellan städer: när klockan var 12.00 i Washington var den 12.12 i New York, vilket stämmer med att städerna ligger ungefär 3 längdgrader isär. Med järnvägen blev det ohållbart, eftersom tidtabellerna inte gick att samordna.
År 1884 samlades representanter för 25 länder till en konferens i Washington och kom överens om att nollmeridianen skulle gå genom observatoriet i Greenwich utanför London. Greenwich Mean Time, GMT, blev därefter den gemensamma utgångspunkten för världens tider.
UTC och GMT: vad skiljer dem åt
UTC står för Coordinated Universal Time, på svenska koordinerad universell tid. Den bygger på atomur och ersatte GMT som internationell standard. För vanliga klockor visar UTC och GMT samma tid, men GMT används i dag mest som namn på tiden i Storbritannien under vintern.
UTC ställs aldrig om för sommartid. Därför skrivs tidszoner som UTC+1, UTC−5 och så vidare, och den siffran gäller året runt medan den lokala tiden kan hoppa en timme. Inom flyg och militär kallas UTC ofta Zulu-tid, efter bokstaven Z.
Vilken tid Sverige har: normaltid och sommartid
Sverige har centraleuropeisk tid, CET, som är UTC+1. Hela landet har samma tid, från Malmö till Kiruna, och samma tid gäller bland annat i Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien och Polen.
Sommartid infördes i Sverige 1980. Klockan ställs fram en timme sista söndagen i mars och tillbaka sista söndagen i oktober. Under sommartid gäller centraleuropeisk sommartid, CEST, som är UTC+2. Normaltiden kallas i dagligt tal ofta vintertid.
Grannländerna skiljer sig åt: Finland ligger en timme före Sverige (UTC+2), medan Storbritannien och Portugal ligger en timme efter (UTC+0). Spanien ligger geografiskt nära nollmeridianen men har ändå samma tid som Sverige, medan Kanarieöarna har samma tid som London.
Länder med flera tidszoner
Stora länder i öst-västlig riktning delar ofta in sig i flera tidszoner:
| Land | Antal zoner | Exempel |
|---|---|---|
| USA | 6 (delstaterna) | Eastern Time, Central Time, Mountain Time, Pacific Time, Alaska, Hawaii |
| Ryssland | 11 | Från UTC+2 i Kaliningrad till UTC+12 på Kamtjatka |
| Kanada | 6 | Newfoundland har en halvtimmeszon, UTC−3.30 |
| Australien | 3 på fastlandet | Perth UTC+8, Adelaide UTC+9.30, Sydney UTC+10 |
Kina är motsatsen. Landet spänner över ungefär fem geografiska tidszoner men har en enda tid, UTC+8, vilket gör att solen står högst runt klockan 15 i västra Kina. Indien har också en tid för hela landet, UTC+5.30. Halvtimmar förekommer även i Iran och Afghanistan, och Nepal ligger på UTC+5.45.
I USA ligger östkusten med New York 6 timmar efter Sverige och Hawaii 11 timmar efter på normaltid. Större delen av Arizona använder inte sommartid, och Hawaii gör det inte heller.
Räkna ut tidsskillnaden steg för steg
Det säkraste sättet att räkna tidsskillnaden är att gå via UTC. Dra bort den egna zonens skillnad mot UTC och lägg sedan på målets.
Exempel 1: Stockholm till Tokyo i januari. Klockan är 13.00 i Stockholm (UTC+1), och Tokyo har UTC+9.
- 13.00 − 1 timme = 12.00 UTC.
- 12.00 + 9 timmar = 21.00 i Tokyo.
Exempel 2: samma sak i juli. Sverige har då sommartid (UTC+2), men Japan har ingen sommartid.
- 13.00 − 2 timmar = 11.00 UTC.
- 11.00 + 9 timmar = 20.00 i Tokyo.
Skillnaden krymper alltså från 8 till 7 timmar över sommaren.
Exempel 3: flyg till New York. Ett plan lyfter från Stockholm 10.00 i juli (UTC+2) och flyger i 9 timmar. New York har då UTC−4.
- 10.00 − 2 timmar = 08.00 UTC vid avgång.
- 08.00 + 9 timmar = 17.00 UTC vid landning.
- 17.00 − 4 timmar = 13.00 lokal tid i New York.
Omvänt, när avgångs- och landningstiden står i biljetten, räknar du först om båda till samma zon. Därefter går flygtiden att ta fram med räknaren för timmar mellan två klockslag.
Datumlinjen och de extrema zonerna
Tidszonerna sträcker sig från UTC−12 till UTC+14, en spännvidd på 26 timmar. Någonstans måste datumet byta, och det sker vid datumlinjen som i stort följer 180-graderslängden mitt i Stilla havet. Den som korsar linjen västerut hoppar fram ett dygn, och den som korsar den österut får samma datum två gånger.
Samoa flyttade sig till andra sidan datumlinjen i december 2011 och hoppade då helt över den 30 december, för att hamna närmare handelspartnerna Australien och Nya Zeeland. Den sortens hopp är skälet till att en uträkning med antal dagar mellan två datum alltid bör göras i en och samma tidszon.