Formeln för ränta på ränta
För ett engångsbelopp som får stå kvar och växa är formeln enkel: slutvärde = startbelopp × (1 + avkastning som decimal) upphöjt till antal år. Varje år räknas avkastningen på hela det då aktuella beloppet, inte bara på det ursprungliga kapitalet, vilket är själva poängen med ränta på ränta.
Exempel: 10 000 kronor i 20 år
Med 10 000 kronor och en antagen årlig avkastning på 7 procent blir uträkningen 10 000 × 1,07 upphöjt till 20, vilket ger cirka 38 697 kronor. Av det är 10 000 kronor det insatta kapitalet och resten, cirka 28 697 kronor, är avkastning. Efter bara 10 år med samma förutsättningar hade beloppet i stället varit cirka 19 672 kronor, med en avkastning på cirka 9 672 kronor.
Regeln om 72
En vanlig tumregel för att snabbt uppskatta hur lång tid det tar innan ett kapital dubblas är att dela 72 med den årliga avkastningen i procent. Vid 7 procents avkastning tar det ungefär 72 / 7, alltså drygt 10 år, vilket stämmer väl mot exemplet ovan där 10 000 kronor på 10 år nästan hann dubblas till cirka 19 672 kronor.
Varför tiden spelar störst roll
Jämför du 10 år med 20 år i exemplet ovan syns effekten tydligt: tiden dubblas, men avkastningen växer från cirka 9 672 kronor till cirka 28 697 kronor, alltså nästan tre gånger så mycket. Det beror på att ränta på ränta bygger på sig själv, så de sista åren bidrar mer i kronor räknat än de första. Att börja spara tidigt väger därför ofta tyngre än att senare spara ett större belopp under kortare tid.
Så räknar kalkylatorn med månadssparande
Utöver ett startbelopp kan du lägga till ett fast månadssparande. Kalkylatorn räknar då om den årliga avkastningen till en månadsvis ränta och lägger till varje månadsinsättning innan nästa månads avkastning räknas, vilket ger ett mer exakt resultat än att bara räkna en gång per år. Tabellen per år visar hur slutbeloppet, den insatta summan och avkastningen utvecklas sida vid sida, så att du ser hur stor del av tillväxten som kommer från insättningarna och hur stor del som kommer från avkastningen.
Viktigt att komma ihåg
Den avkastning du anger i kalkylatorn är ett antagande, inte en prognos. Historisk avkastning på till exempel en fond eller ett index är ingen garanti för framtida resultat, och verkligheten svänger ofta mer än en jämn procentsats per år. Avgifter, till exempel fondavgifter, och skatt, som schablonskatten på ett investeringssparkonto, minskar dessutom det belopp du faktiskt får behålla. Räkna hellre med en försiktig avkastning än en optimistisk för att inte överskatta slutbeloppet.
Vill du i stället utgå från ett sparmål och räkna fram hur mycket du behöver spara varje månad för att nå det, är sparkalkylatorn rätt verktyg. Ska sparandet rymmas i en helhetsbudget finns budgetkalkyl, och behöver du räkna om avkastningen till en enkel procentsats finns räkna ut procent.