Så fyller du i budgeten
Ange inkomster och sedan utgifter per kategori: boende, mat, transport, försäkringar, abonnemang, övrigt och sparande, alla räknade per månad. Kalkylatorn summerar utgifterna, visar vad som blir kvar av inkomsten och bryter samtidigt ner varje kategori i procent av totalen, så att du ser fördelningen och inte bara kronorna.
Exempel
Med en inkomst på 20 000 kronor i månaden kan en budget se ut så här: boende 7 000 kronor (35 procent), mat 3 000 kronor (15 procent), transport 1 500 kronor (7,5 procent), försäkringar 400 kronor (2 procent), abonnemang 300 kronor (1,5 procent), sparande 2 000 kronor (10 procent) och övrigt 1 000 kronor (5 procent). Det ger utgifter på totalt 15 200 kronor, och 4 800 kronor, 24 procent av inkomsten, blir kvar som marginal.
Fasta och rörliga kostnader
Det är lättare att hitta utrymme i en budget om du håller isär fasta och rörliga kostnader. Boende, försäkringar och abonnemang är oftast fasta och nästan omöjliga att ändra från en månad till en annan. Mat, transport och övrigt är rörliga och går snabbare att justera om budgeten behöver strama åt, till exempel genom att laga mer mat hemma eller skjuta upp en utgift till nästa månad.
Vad du kan justera först
Går utgifterna inte ihop med inkomsten är det oftast de rörliga kostnaderna som ger snabbast resultat, eftersom de går att ändra redan nästa månad. Mat och övrigt brukar ha mest utrymme, medan transport ofta är svårare att korta ner om den bygger på arbetsresor. De fasta kostnaderna går också att se över, men tar längre tid: att omförhandla en försäkring eller säga upp ett abonnemang ger effekt först från nästa faktureringsperiod, inte omedelbart. Sparandekategorin bör i möjligaste mån lämnas orörd, eftersom det är den som bygger upp bufferten och de långsiktiga målen.
Bygg en buffert
En budget som går exakt jämnt ut varje månad, utan marginal, går sönder så fort något oväntat dyker upp, som en akut reparation eller en tandläkarräkning. Att lägga en del av sparandekategorin som en ren buffert, skild från långsiktigt sparande, gör att sådana utgifter kan täckas utan att hela budgeten rubbas. Konsumentverket publicerar årliga beräkningar av vad olika hushållskostnader brukar kosta, vilket kan vara ett bra sätt att jämföra din egen budget mot ett riktmärke.
Vill du sätta ett konkret sparmål utifrån vad som blir kvar kan sparkalkylator räkna fram hur mycket du behöver avsätta varje månad. Har hushållet ett lån är lånekalkylator bra att stämma av mot boendekostnaden, och räkna ut procent hjälper dig räkna om enskilda poster på egen hand.