En budget för fler än en person
En hushållsbudget skiljer sig från en enskild persons budget genom att den ska rymma hela hushållets ekonomi: flera inkomster, gemensamma utgifter och ofta barnrelaterade kostnader som inte finns i en budget för en ensam person. Verktyget ovan summerar inkomster och utgifter per kategori och visar både vad som blir kvar i kronor och hur fördelningen ser ut i procent.
Exempel på en hushållsbudget
Ett hushåll med en gemensam inkomst på 45 000 kronor i månaden kan ha en budget som ser ut så här:
| Kategori | Belopp | Andel av inkomsten |
|---|---|---|
| Boende | 12 000 kr | 26,7 % |
| Mat | 6 000 kr | 13,3 % |
| Barnomsorg och barnkostnader | 3 000 kr | 6,7 % |
| Transport | 3 500 kr | 7,8 % |
| Försäkringar | 900 kr | 2,0 % |
| Abonnemang | 700 kr | 1,6 % |
| Sparande | 4 000 kr | 8,9 % |
| Övrigt | 2 000 kr | 4,4 % |
Summan av utgifterna blir 32 100 kronor, vilket lämnar 12 900 kronor, motsvarande 28,7 procent av inkomsten, kvar som marginal.
Två sätt att dela kostnaderna i ett par
I ett hushåll med två inkomster finns det i huvudsak två vanliga principer för hur de gemensamma kostnaderna ska delas.
Den första är att dela varje gemensam utgift exakt lika, 50/50, oavsett vem som tjänar mest. Den andra är att dela proportionellt efter inkomst, så att den som tjänar mer också står för en större andel av de gemensamma kostnaderna. Har ett par inkomsterna 28 000 kronor och 17 000 kronor, en total på 45 000 kronor, och gemensamma kostnader på 19 600 kronor för boende, mat, försäkringar och abonnemang, blir den proportionella fördelningen 62,2 procent respektive 37,8 procent av de gemensamma kostnaderna, alltså 12 196 kronor och 7 404 kronor. Vilken modell som känns rättvisast beror på hushållets egen situation och vad man kommit överens om.
Barnrelaterade kostnader
I ett hushåll med barn tillkommer utgiftsposter som inte finns i en budget för en ensam vuxen, till exempel barnomsorg, kläder, fritidsaktiviteter och ett högre matbudgetbehov. Att lägga barnkostnaderna i en egen kategori, snarare än att blanda in dem i till exempel mat eller övrigt, gör det lättare att se hur stor del av budgeten som faktiskt går till barnen och att planera inför förändringar, som när ett barn börjar en ny fritidsaktivitet eller växer ur kläder.
Fasta och rörliga kostnader
Boende, försäkringar och abonnemang räknas normalt som fasta kostnader eftersom de sällan förändras från månad till månad. Mat, transport och övrigt är rörligare och går snabbare att justera om hushållets budget behöver strama åt. Konsumentverket publicerar årligen beräkningar av skäliga levnadskostnader för olika hushållstyper, vilket kan fungera som en jämförelsepunkt, även om den egna budgeten alltid behöver anpassas efter hushållets faktiska boendeort, familjestorlek och livssituation.
Vill du sätta ett konkret sparmål utifrån vad som blir kvar i budgeten kan sparkalkylator räkna fram hur mycket som behöver avsättas varje månad. Har hushållet ett lån är lånekalkylator bra att stämma av mot boendekostnaden. För en enklare budget utan flera personer och delad kostnad, se budgetkalkyl, och för att räkna om enskilda poster i procent finns räkna ut procent.